I tisdags var Anna, Fia och jag på JMK och föreläste om hur det är att vara frilansjournalist. Det var andra gången, Fia och Anna var där i januari, så vi är rutinerade proffs på detta nu.
Det var verkligen skitkul att stå och snacka om Doris och alla fiffiga arbetsmetoder vi kommit på och det fick mig att tänka på hur det var när vi drog igång. I början var det mest Anna och jag som satt och fikade i hennes kök eller jag som satt och hade jobbångest i Annas arbetsrum. Fia jobbade nämligen på scouterna då och Anna fick Sixten när Doris var ungt och nystartat.
Jag minns vårt första jobb, Anna gjorde en grej om att blinga cykeln och kort därefter gjorde jag ett reportage till Studio ett om den unga politikern Laila Naraghi. När jag tänker på den där första tiden nu i efterhand fattar jag inte att vi inte var mer skraja för att allt skulle gå åt pipan. Jag läste precis Annas inlägg om det första dorishalvåret och det är så härligt att vi var så entusiastiska och tyckte att vi faktiskt nästan hade för mycket jobb tidvis. Så jämför man det med hur det är idag när vi har fasta kontrakt och återkommande uppdragsgivare. Och dessutom myntat begreppet frilansbyrå! Jag undrar hur fantastiskt bra det kommer gå för Doris om ytterligare två år?
Hoppas vi får komma tillbaka till JMK fler gånger! Flera av studenterna sa faktiskt att vår föreläsning var bland det bästa de gjort på JMK (skryt skryt).
Nä, nu ska jag återgå till vår Dorislunch. I helgen ska vi ha möte om hemsidan och spika det nya upplägget. Under sommaren hoppas vi på att dorisproduktion.se version 2.0 kan ha premiär. Annars har detta hänt: Adam och jag har flyttat till Doris hoods, Fia laddar inför semester och Anna och Jonathan gifte sig igår! Så äntligen finns det en mr Doris, woho!