Innan vi flyttade in i vår lokal på Paternostervägen hade en målerifirma huserat här och slabbat tapetvåder. Det var rätt snuskigt här, men vi städade, målade, fixade och fejade. Lagom till glöggfesten hade vi fått fint.
På glöggfesten kom Fias skitlånga kompis Truls. Han såg med sin hökblick något sticka ut på en hylla invid taket ovanför fönstren. Det var en plastficka. Med porr i!
Någon hade lagt ner tre-fyra porrtidningar i en genomskinlig plastficka, omsorgsfullt tejpat igen den och klistrat en etikett på: ”Öppna inte!”
Vi blev jätteglada och packade upp tidningarna direkt såklart, men det var ju inte nån trevlig gladporr från 70-talet med pigga tuttar direkt, utan… ja, rätt grovt.
Min porrtröskel kanske inte är så hög, men jag kände mig smutsig och det slutade med att vi slängde porrpåsen. Men man kan ju inte låta bli att fantisera om dess historia, vem hade lagt den där, och varför plastfickan, varför etiketten?
Och det här kanske är en felaktig association att göra så här på förmiddagen, men det finns ju konsistensmässiga likheter mellan tapetklistret målarna slabbade med och den materia de slabbade med som ett resultat av porren.
NÄE Axel!