Ring P1, ni vet knäppisarnas fristad i radio, har bara blivit fällt av granskningsnämnden tre gånger. En av gångerna fälldes Täppas Fogelberg för att han var för okritisk; han satt helt enkelt och höll med gnällspiken som ringde in på ett alldeles för uppenbart sätt.

Ibland när jag intervjuar personer vars arbete jag  beundrar tänker jag på Täppas Fogelberg. Jag blir en så dålig journalist när jag intervjuar folk som jag verkligen håller med. Idag pratade jag med Kristina Henkel, jämställdhetskonsult och en av författarna till  ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två”. Mina ”kritiska” frågor är ett skämt, och jag kan liksom inte hålla mig från att sitta och hålla med; jaa, absolut, när hon levererar klokhet efter klokhet.

Såhär säger Krisitina till folk som tycker att tjejer ska vara tjejiga och killar killiga:
”Självklart ska vi låta tjejer vara tjejer och killar vara killar, men inte bara på två sätt. Att vara tjej eller kille kan vara 100 olika saker. Jämställdhet handlar inte om att alla ska vara likadana, det handlar om att lägga till alternativ, inte ta bort.”

Det är det roligaste med att skriva för SvD, att man får så mycket respons i form av kommentarer och blogginlägg, eftersom det får sån genomslagskraft. Vi får sällan läsarmejl annars, trots att våra mejladresser står med i TT Spektras material. Och när vi väl får det är det oftast knasbollar som har hakat upp sig på någonting (jag hade till exempel alla Sveriges kvicksilver/lysrörs-vänner efter mig under en period, de hade gått i taket över något jag skrivit om lysrör och återvinning. Till slut hotade de med att gå till MILJÖMINISTERN och berätta vad jag hade gjort). Men kommentarerna till reportagen på SvD blir ju mer av diskussionskaraktär, minns till exempel Fias reportage om en familj som fördelat föräldraledigheten så att pappan var hemma först. Spännande!

Och i eftermiddag kommer vår gamla Extradoris Axel och fikar, ska bli mycket trevligt att höra om hans nya liv som Isabella Lövins pressis i Bryssel! För sedan vi delade kontor i Hammarbyhöjden för mindre än ett halvår sen har han hunnit flytta utomlands medan vi bara kom till Folkungagatan. Inte fy skam det heller i och för sig men inte så värst… crazy.

Det borde ju gå till såhär: man vill lyssna på P1-morgon på vägen till jobbet. Man tar upp sin iphone, trycker på SR-appen, väljer P1. Tar på sig lurarna och lyssnar. Men nej – man trycker på SR-appen, väljer P1, väntar i tre minuter medan den laddar, lyckas uppfatta några ord innan den kopplar ner igen och börjar ladda. Sen vet man aldrig när man kan lyssna igen, eller hur länge.

Rätt ofta går det inte att koppla upp alls, den laddar två procent och fastnar sen där. Hur många gånger har jag inte stått där och svettats de självande sekunderna innan ekot och hoppats på att få höra löpet?

Jag kan ju ingenting om teknik, men för mig är det obegripligt att SR kan misslyckas på det här viset, särskilt som de har haft två år på sig att styra upp appen så att den funkar.  Men SR har ju ett track record av misslyckade tekniksatsningar. Minns ni DAB-radion? Haha.

Ett minst sagt klantigt och homofobt uttalande, och ett agerande som belyser vilka Dagens målgrupp egentligen är. För det är av hänsyn till läsarna som de avvisar annonsen. I P1-morgon i måndags sa hon att, förutom själva principen med ”utlevd homosexualitet”, så upprörs Dagens ledning och läsare av att det i annonsen står att ”30 års kamp lönar sig”. Det anspelar alltså på kampen för att homosexuella ska få gifta sig och den utvecklingen är inget som de på Dagen är lyckliga över. Snarare är det ett beslut som leder till ”stor bestörtning och sorg hos oss”. Hon säger däremot i P1-morgon att Dagen tidigare stött homosexuella i ”den svåra brottningskamp” som de för eftersom de försöker få bukt med sin sexualitet. Istället för ett EKHO-läger tycker Elisabeth Sandlund att hbtq-personer kan diskutera sin sexualitet med själavårdare och se om de kan välja en annan väg än att leva ut den. Exempelvis leva i celibat.

Jag svär, hon sa detta. Jag har inte hittat på det.

Bakom frågan om homosexualitetens utlevelse (det är ett så sjukt uttryck) ligger en pressetisk fråga tycker jag. Visst, det är ingen rättighet att få publicera en annons. Och annonserna är inte redaktionellt material. Men när Dagens opinionsredaktör Thomas Österberg försvarar beslutet genom att säga att ”Nykterhetsbladet nekar alkoholreklam, Vänsterpartiet tar inte gärna in annonser för Moderaterna.” så blir det väl ändå lite fel. På Dagens hemsida kan man läsa att tidningen är ”Obunden på kristen grund”. Ordet obunden är inte något man bara kan slänga sig med, jag tror till exempel inte att Västerpartiets tidning anser sig vara obunden. Svenska Dagbladet, obunden moderat, skulle inte kunna avvisa en annons från Socialdemokraterna och komma undan med det. De har nämligen sagt klart och tydligt att de inte ska ta ställning, de är obundna, och får moderaterna annonsutrymme så måste även sossarna få det.

Så visst, Elisabeth Sandlund och Thomas Österberg, ni kan välja att strunta i vilka annonser och ämnen ni vill. Men säg då inte att ni är obundna. Jag föreslår att ni kallar er bundet bigotta med kristen grund, vad sägs?