Frilansbyrån Doris Produktion

Tänk att jobba helt utan deadlines. Inte nog med att man (jag) aldrig skulle få något gjort om ingen satt och väntade på resultatet vid en viss tid, man skulle aldrig få uppleva den där känslan av ”aaah” som infinner sig när man har lämnat en text, rensar sin inbox och skrivbordet på datorn från allt relaterat till det knäcket, skickar fakturan och hugger tag i nästa grej.

Det finns ju massor av människor som jobbar helt utan deadlines – inte bara de som står vid ett löpande band på en fabrik. Man jag kan inte tänka mig att jobba utan den sporren/moroten/piskan. Det värsta vore nog att skriva en avhandling, tänk att ha en enorm mängd tid till sitt förfogande, och veta att om två-tre år kanske nån vill kika på vad man har kommit fram till… Hu!

Nä, jag är så nöjd med att ha flera deadlines i veckan, att alltid pendla mellan att jobba järnet, vara lättad, lata mig, ha sätta-igång-ångest och jobba som fan igen.

PS. Nu äter jag upp bullen som skulle vara till eftermiddagsfikat till frukost istället för att fira att jag lämnar en text till Scoutmagasinet idag. Det förtjänar jag. Forskare får bara äta bullar vartannat år eller så.