Populära inlägg:
  • Generaliseringar och sentimentalitet
  • Google Wave, anyone?
  • Doris på JMK
  • Lokal uthyres
  • Vad ska jag svara?
  • Samtidigt hos Doris
  • Inga Bud och Annika Winsth
  • Wanted
  • Grävundsjuk
  • Sommarpicknick!

  • Månadsarkiv:

  • Ämnen:
  • Att vara journalist
  • Doris
  • Experiment
  • Familj
  • Företagande
  • Inredning
  • Journalistik & medier
  • Kändis
  • Okategoriserade
  • Politik & samhälle
  • Trams
  • Världen

  • Skribenter:
  • Anna
  • Johanna
  • Sofia


  • Alla vinnare i navelskådarkriget

    Okt 10, 2008 av Johanna

    ”Svenska Dagbladet vinnare i tidningskriget” var den oerhört intressanta rubrik jag möttes av i gårdagens Näringsliv. För sjuttielfte gången det här året har det kommit nån undersökning om tidningsläsandet och ännu en gång ska tidningarna tävla om att vinna detta dramatiska krig. Av nån mysko anledning lyckas alltid alla vara vinnare. Den ena tidningen är störst på nätet, den andra är mest poppis på vardagarna och den tredje går hem hos kidsen.

    Den senaste Orvesto-undersökningen, som publicerades igår, var inget undantag. SvD var vinnare, men bara nyhetsdelen av tidningen. DN var vinnare, men mest på söndagar. Metro var vinnare, men bara i storstäder. Aftonbladet var vinnare, men bara om man räknar bilagan Sofis mode. Expressen var inte vinnare alls, men ändå stora och bra bland förlorarna.

    Skäms de inte, alla välbetalda chefredaktörer och nyhetschefer, för att de fyller tidningen med såna icke-nyheter? Vi har finanskris, rödgrön allians, nobelpris och USA-val att skriva om, men glöm för all del inte att lämna lite plats åt en jättebild på redaktionens medarbetare, som håller upp löpsedlar där det står ”Störst i Sverige/Stockholm/bland unga/på nätet/till vardags” på.

    Jag tycker alltid synd om den stackars tjomme som fått uppdraget att skriva om detta. Säkert är det nån praktikant som tvingas skriva textreklam och med hjärtat i halsgropen intervjua Lena K Samuelsson, Thorbjörn Larsson eller Per Gunne om varför just de är bäst. Var det verkligen detta man drömde om när man slet med sin Habermas på journalistutbildningen? Är det så här man fyller sina dagar när man tillhör den tredje statsmakten? Är det dessa 3000 tecken som ska få en att känna sig uppmuntrad medan man pröjsar tusen spänn i månaden till CSN resten av livet?

    Och vem läser skräpet egentligen? Vilken uttråkad människa är intresserad av att höra varför Sofis mode är så himla bra, förutom kanske Sofi Fahrman själv? Lockar löpet ”Aftonbladet bäst igen” verkligen så mycket att man vill punga ut en tia för att få läsa en artikel om det?

    Nej, snälla Lena K, Thorbjörn och Per, lägg av med det här tjafset. Ni kanske vill visa era annonsörer hur bra ni är eller ärligt tycker att detta är god journalistik, men ingen läsare bryr sig. Det är bara slöseri med papper, bläck och arbetskraft. Lägg pengarna på lyxigt fikabröd åt era snälla praktikanter istället.


    Kommentera